"Är det din unge??!"

Idag rev jag den där väggen som gäckat mig länge nu. Äntligen! Helt själv dessutom. Jag och Mr jobbar i skift eftersom en av oss måste vara med Plutt. Så jag kör på morgonen, vid 06.00. Och Mr åker efter sitt jobb. På helgerna hjälper svärmor till med Fisen så vi båda kan vara där. Guld värt!

~

Vi har varit på Öf idag. Så kul att se hur barn leker ihop. Och kul att se hur mycket tuffare Korven blivit sen han börjat gå ordentligt.

Det var en tjej där på ca 3-3,5 år som lekte med typ 8 likadana leksaker. Min lilla Korv knallar fram och tar en. (Som hon för tillfället inte lekte med). Jag misstänkte att hon skulle reagera på det men lät Korven hållas. Hon hade ju 7 kvar! (Ja jag vet, så tänker inte en 3-åring, men men...) Hon säger till Fisen att han inte får ha den. Men han förstår ju inte vad hon menar.

Då säger denna söta lilla tjej, på ett inte så trevligt sätt, vänd mot mig...

"Är det din unge???!" Jag tänker i mitt stilla sinne att inte sa hon just så...? Men jodå, med lite högre röst upprepar hon samma sak. Jag svarar att "Ja det är mitt barn!" Då kommer tjejens mamma och säger till sin dotter.

Jag kunde inte sluta fnissa efteråt. Sa hon verkligen så? Det kändes som en så otippad kommentar från en liten tjej.

~